En förbättrad relation mellan Sverige och Eritrea är den enda vägen framåt.

Sverige skulle kunna spela en positiv roll på Afrikas horn om en helhetssyn och dialog med alla parter tillämpas. Om den fängslade svenska medborgaren Dawit Isaak ska släppas fri krävs en ny relation till regimen i Eritrea.
 
Dawit Isaak fyllde 50 år nyligen, var det ännu en dag av ovisshet och vidriga förhållanden i cellen?
Ingen vet egentligen om journalisten och den fängslade svenska medborgaren Dawit Isaak lever. Jag tänker väldigt mycket på hur hans hälsotillstånd skulle kunna vara just nu – om han lever. Han har ju trots allt tillbringat drygt 25 procent av sitt liv i fängelse.

All fängelsevistelse är nedbrytande för individen, och med tanke på de förhållanden som råder i eritreanska fängelser kan jag inte föreställa mig hur Dawits fysiska och psykiska hälsa har försämrats.
Det är sällan som regimen avrättar de kända politiska samvetsfångarna, utan hemska förhållanden i fängelserna försämrar vanligen fångarnas hälsotillstånd. Allmänheten kan inte ta reda på var fångarna finns eller hur de har det, och den här gruppen fångar ställs inte heller inför rätta.

Mediekampanjer och tyst diplomati har misslyckats i Dawit Isaaks fall, och det är därför dags att ändra strategi.
Debattörer i Sverige saknar kunskap om Eritrea, och detta har påverkat fallet negativt. Frågan har kapats av kultureliten, och eritreaner i Sverige känner sig marginaliserade och uteslutna i debatten om sitt land och sin landsman.

Även om ett fredsavtal har slutits mellan Eritrea och grannlandet Etiopien råder fortfarande ett mycket spänt läge i Eritrea. Landet upplever sig starkt hotat av Etiopien, som har mångdubbelt fler invånare.Alla vuxna eritreaner är därför beväpnade och tvingas till militär eller nationell tjänstgöring på obegränsad tid. Ungefär 200 eritreaner flyr från landet varje dag och nästan 8 000 av dem har kommit till Sverige bara i år.

Vi behöver ett nytt förhållningssätt gentemot landet för att hitta en heltäckande lösning.
Jag är emot ekonomiska sanktioner som somliga förespråkar, eftersom de drabbar den hårt prövade befolkningen mer än de styrande.

Eritrea är ett av de få länder i världen som inte har hållit allmänna nationella val sedan självständigheten, som för Eritrea vanns 1993. Fram till 1991 fördes ett trettioårigt befrielsekrig mot Etiopien.
I dagsläget har Eritrea inte ens ett parlament. Någon arabisk vår lär inte vara på väg. Tystnad och flykt tycks vara eritreanernas motstånd mot regimen för tillfället.

Eritrea bryr sig inte om sitt anseende, till skillnad från grannlandet Etiopien där journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson satt fängslade i drygt ett år. Det är lättare att utöva påtryckningar mot länder som är beroende av västerländskt bistånd, vilket Eritrea inte är.

Frågan om Dawit Isaak bör vidgas och sättas i ett bredare perspektiv, med blick för de geopolitiska och humanitära aspekterna.Konflikten med Etiopien överskuggar allting annat i det eritreanska samhället, vilket den nya svenska regeringen måste ta hänsyn till.

De ständiga el- och vattenavbrotten, den socioekonomiska och politiska stagnationen i kombination med avsaknad av framtidstro håller på att urholka Eritrea.
Jag är väldigt bekymrad över landets utveckling. Vår dröm om ett fritt och självständigt Eritrea håller på att förvandlas till en mardröm.

Sverige skulle kunna spela en positiv roll på Afrikas horn om regeringen tillämpar en helhetssyn och en dialogbaserad relation med alla parter.
Jag föreslår följande åtgärder som jag anser kan hjälpa Dawit Isaak att komma hem till Göteborg inom de närmaste två åren. Detta är ingen snabb lösning utan ett långsiktigt arbete:

- Utrikesminister Margot Wallström (S) åker så fort som möjligt till Eritrea tillsammans med bland andra Dawit Isaaks dotter Betlehem och möter Eritreas president.

- Sverige öppnar en ambassad i Asmara.

- Den tvåprocentsskatt som vi exileritreaner betalar till exempelvis behövande och anhöriga till krigsoffer i Eritrea blir avdragsgill i deklarationen i Sverige.

- Afrosvenskar i allmänhet och svenskeritreaner i synnerhet mobilseras så att de engagerar sig i Dawit Isaaks fall. Regimen lyssnar mer på dessa personer än på Afrikanska unionen, Europeiska unionen, FN och USA.

- Sverige arbetar för att lösa gränskonflikten mellan Eritrea och grannlandet Etiopien, som vägrar att respektera domen från den internationella gränskommissionen.

- Sverige agerar också för att FN ska lyfta sanktionerna mot Eritrea.

- Den bilaterala relationen mellan Sverige och Eritrea förstärks ännu mer genom svenskt deltagande och engagemang för att tackla de stora socioekonomiska problem som Eritrea står inför.

Det finns ingen garanti för att dessa åtgärder skulle leda till Dawit Isaaks frisläppande. Men jag tror att en förbättrad relation mellan Sverige och Eritrea är den enda vägen framåt. Allt annat innebär förlorad tid och bortslösade resurser.