Jag kom tillbaka till Sverige igår efter en veckas flytstädning i Asmara, Eritrea. Jag självklart upplevt Eritrea mycket annorlunda denna gång än när jag bodde och levde där tidigare. En vecka är väldigt kort tid men känslan av att ha ett land och ett territorium som man kan komma till för att träffa släkt och vänner är oslagbar.
Inget nytt om Dawit Isaak men folk (bl.a. inom militären) som jag har träffat, bekräftar återigen att han är vid liv. Den största faran är väl att hans hälsa skulle kunna försämras ännu mera eller begå självmord. Den eritreanska regimen har all anledning att bibehålla honom vid liv, enligt dem.
Internet finns knappt i Eritrea och bristen på information är uppenbar. Den alltdyrare tillvaron och bristen på livsmedel, de konstanta vatten och elavbrotten är fortfarande närvarande men inget överskuggande problem för regimen som sitter allt starkare vid makten.
Eritreaner är nog det mest köande folket på jordklotet. Man går till elverket, televerket (eritel) och vattenverket för att betala sina räkningar. Begreppet att betala på nätet finns inte i Eritrea. Hundratals människor ställer sig i kö och sitter på bänkar vid dessa institutioner för att betala sina räkningar varje dag. Det hela tar mellan en halv till en timme beroende på om elen finns eller ej men folket har fantastiskt tålamod i Eritrea. Det finns inte uttagsautomater heller vilket gör att bankerna är fulla med människor som vill insätta eller uttaga sina pengar. Långsamheten är inte alltid av ondo eftersom människor samtalar på riktigt under dessa väntetider.
Jag är alltjämt mot sanktioner gentemot Eritrea oavsett vad embargot är tänkt till att åstadkomma. Folk som förespråkar detta här i Sverige, har inget koll på läget i Eritrea. Det är alltid vanligt folk som drabbas av sanktioner och den Eritreanska regimen är vår regering som utgörs av vårt blod och kött.
Det är Eritreanernas sak att fortsätta med det nuvarande läget eller att göra något annat åt saken. Ingen med sitt sinnes fulla bruk, förespråkar krig och ekonomiskt embargo mot Eritrea. Ingen vill ha ett nytt Libyen, Syrein eller Egypten.
Perestroika and Glasnost är vad Eritrea behöver. Ingen revolution kommer att någonsin ersätta befrielserevolutionen.
Awet Nhafash!
Seger åt massorna!
2 kommentarer:
Great blog!!
If you like, come back and visit mine: http://www.albumdeestampillas.blogspot.com
thanks,
Pablo from Argentina
Thanks Pablo!
I have looked at the magnificient pictures on your blog. keep it up.
Skicka en kommentar