torsdag 6 mars 2008

Intellektuell och filosofisk masturbation!

Inspiration, livsglädje,optimism och spänning i vardagen känns nära till hands nu när våren står för dörren. Människan är ett egendomligt djur som inte kan leva utan bekräftelse från sina medmänniskor. Jag finns, alltså, bekräftas jag är mottot för de flesta varelser som gör anspråk på att vara Homo sapiens. Min idealistiska ideologi "Tourialismen" och min humanistiska livsåskådning "Humania" kräver att jag utsätter mig själv för "en intellektuell och filosofisk masturbation!" varje dag. Frågan om vad en människa är alltid närvarande och fascinerande hos mig.

Hegels dialektik Herren och slaven, subjekt och objekt aktualiseras i all mänsklig relation från individ nivå till nationer och stater. Den som gör människan unik är ju hennes förmåga att planera och förutse morgondagen. I all meningsskapande verksamhet förutsätts att jag relaterar mina erfarenheter och referensramar till den andra på ett eller annat sätt.

"Hegel lär oss att förnuftet kan upptäckas i historien trots de stora motsägelserna och kaoset vi vid en ytlig betraktelse kan tro oss se. Dialektiken var Hegels sätt att avtäcka människosläktets felsteg och strävanden och visa hur förnuftet med nödvändighet utvecklas mot ett allt större vetande. För Hegel är dialektikens logik att man kan demonstrera hur förnuftet utvecklas till en punkt, där den möter på självmotsägelser som med nödvändighet tvingar det till en övergång till en högre sanning som införlivar och upphöjer motsägelsen till ett högre stadium."

"Detta nya stadium utvecklas men kommer också i sin mogna form att stöta på självmotsägelser som tvingar den till en ny högre form som innesluter de föregående formerna. Människor krigar, dör, bygger kyrkor, tempel och under denna konkreta yta verkar förnuftet obevekligt och lär sig mer och mer. Människorna är i sina dagliga bestyr ”motorer” för förnuftet eller andens (Geist) utveckling. "

"Redan Platon gjorde en distinktion mellan aisthesis det vi upplever med sinnena och noein det vi kan uppfatta med vårt förnuft. Hegels uppgift blir att visa hur dialektiken och förnuftet verkar inom logik, politisk filosofi, ontologi osv och i hans kanske mest berömda verk ”andens fenomenologi” - medvetandets utveckling mot självmedvetande och absolut vetande. Hegel talar ofta om hur dialektiken i en första fas är i-sig (an-sich) och hur den utvecklas, mognar och når sin övermogna fas där konflikt och självmotsägelser blir tydliga."

"Den övergår då i sin motsats, som upplöser problemen i dess första fas. Dialektiken befinner sig då i en fas som är för-sig (für sich) och på nytt genomgår dialektiken en fas där självmotsägelserna tvingar den till försoning som leder till ett nytt och högre stadium, som upphäver de tidigare faserna men införlivar också dessa med den nya fasen som då är i-och-för-sig (an-und-für-sich). "

"Så fortgår motsatsernas spel i en allt högre spiral som slutar först i det ”absoluta”. Komplexiteten i Hegels tankegångar gör att det finns många myter och fel om hans filosofi, en av de mest seglivade är att han skulle använda sig av schemat tes-antites-syntes i sin dialektiska metod. I själva verket avfärdar Hegel detta som ”kantiansk formalism” och som ett andelöst schema."

Det är först när den andra negerar eller bekräftar mig som jag existerar. Det är också då som jag kan begripa min värld och gör mitt yttersta att hantera den utifrån mina förutsättningar för att kunna känna mening med tillvaron i sig. Sartres existential filosofi om att man är ansvarig för sitt liv och sina handlingar genomsyrar detta förhållningssätt.

Individens utveckling är en del av samhällsutvecklingen och bör förstås holistiskt. Den historiskt materialistiska teorin om tes, antites och syntes är fortfarande aktuell. Marx menade att samhällets utveckling hade genomgått ett antal olika historiska perioder, där varje period har karakteriserats av en intressekonflikt grundad i en uppdelning av arbetet. Denna konflikt är det som driver historien framåt som en utveckling av tes, antites och syntes (se dialektik). De senaste historiska perioderna i västerlandet har varit slavsamhället som efterträddes av feodalism och slutligen kapitalism (där imperialismen av Lenin deklarerades vara kapitalismens högsta stadium).

Jag hävdar dock att en ny människa och ett nytt samhälle á la Humania och Tourialism är möjligt och nödvändigt. Vägen dit är dock mödosam.

Inga kommentarer: