I am sitting at Nyala hotel and using my laptope there. The internet connection is quite alright and I am making my participant observations as usual. A lot of sudanese men and women live in this particular hotel for some reasons. The men have painted their hands and feet with hinna:-). It looks abnormal but they seem not to care that much about it. They are probably having their honeymoon here in beautiful Asmara. The rainy season is pretty interesting. It usually rains cats and dogs in the afternoons and the sunshines in the mornings.
People say that Money is not everything and it can not buy you all you want in life. That is actually what money does. No funny without money is in fact the melody in every corner of the world. Eritrea is not an exception, unfortunately. Money has become the alpha and omega of a modern man. Human values rotate around it and you are judged by what you have in your pockets.
Wealth or knowledge was the thema of our arguement in 8th grade english lesson back in the days. I argued that knowledge was more important than wealth as wealth without the knowledge and wisdom of how to handle it would be to no avail.Futile. We are not always the masters of our destiny but we decide often how to relate to different issues and which standinpoints to have about them.
I am still in the very start of my long journey in Eritrea and prefer to take just a day at a time.
8 kommentarer:
It is the wealth inside you that counts, not the amount of money you have in your pockets. A statement easier to point out when you have food for the day and a safe haven.
However, I agree with Paul Rusesabagina when saying that "My best advisor has always been my conscience".
Hej Kwame!
Jag är en eritrean som bor i Stockholm. Råkade på din sida här av en slump. Jag är väldigt intresserad av ditt modiga projekt. Skulle vara kul om du kunde sammanställa en liten skrift alt bok?! Om vägen tillbaka. Hur kan vi stärka våra eritreanska ungdomars band till sina rötter. En eritreansk Khibbutz för de som tar studenten, språkskola, inhysning i värdfamilj, volontärarbete. Hur kan yrkesmänniskor från diasporan bidra. Kan man erbjuda dem ett-årskontrakt med boende och helpension för att de sakta ska acklimatisera sig, och så småningom bli en "brain-gain" för landet, för att alla har inte samma beslutsamhet som du. Tack för intressant läsning --w/zaul
http://www.africamigration.com/Articles2011/CHIRUM,%20Return%20Migration%20to%20Asmara.pdf
Here is a study about return migration to Asmara.
Finns exilen annat än i människans medvetande? Kan en blond svensk på samma sätt som en exil-eritrean känna exilens mentala bojor i den fjällhöga Nord? Är vår medmänskliga skyldighet att motverka exilens uppenbarelse, oavsett s.k. etnisk tillhörighet? Kan exilens hindrande villkor förhindras endast i det egna s.k. hemlandet?
Post-nationalismens teori uppmuntrar den globala och internationaliserade tillvaron och ser summan av de totala delarna, oavsett delarnas nationella tillhörighet, som den betydande helheten.
Är människans biologiska arv det slutligt avgörande? Det biologiska arvet säger att den egna gruppen är den som skyddar bäst vid fara, och den nationella tillhörigheten torde därmed ge den tryggaste tryggheten.
Är en diversifierad samlevnad omöjlig? Är den s.k. moderna människan fortfarande för biologiskt trångsynt och för omodern för sann vidsynthet?
Är den eritreanska nationalismen "bättre" än extremhögerns växande kraft i Europa?
"...för egen skull och mänsklighetens skull, kamrater, måste vi skifta hamn, utveckla ett nytt tänkande och söka skapa en ny människa."
F.Fanon
Selamat W/Zaul och Stina!
Tack för era intressanta kommentarer!
Jag har inte tillgång till internet på samma sätt som ni vilket gör att jag inte är uppkopplad särskilt ofta.
Jag har inte landat på det mentala planet ännu och "återvändning" till det land som man har sina rötter är inte det lättaste projektet som man kan ge sig in på.
Förutsättningarna för arbete skulle kunna vara bättre om det rådde fred mellan Eritrea och Etiopien. Den nuvarande situationen med varken fred eller krig skapar inte de nödvändiga villkoren för att investera på utveckling. Det görs en hel del på den fronten med men avsaknad av fullkomlig fred, har tvingat Eritrea att vara på sin vakt för en eventuell konfrontation med det stora grannlandet.
Jag finansierar min vistelse här på sparade pengar och vet inte vad jag kommer att arbeta med både på kort och lång sikt. Det finns ingenting som varar för evigt och jag vet inte hur länge jag kommer att vara här och vad som krävs för att känna sig fullständigt hemmastadd här.
Det är alltid bra att ha flera alternativ och inte vara dogmatisk i sina relationer med omvärlden. Man är kanske hemma där man har sina böcker och CD-skivor för tillfället men det är en tillfällig asyl och sökandet fortsätter oavsett var man hamnar här i världen.
Jag finns ,alltså, söker jag. Människan är som någon klok person sagt det alltid och aldrig ensam på samma gång. Exilen hemsöker oss alla oavsett livsvillkor, hudfärg, kön eller etnicitet.
Jag har inte svaren på alla era frågor. Jag är bara en rastlös själ som testar att bo i denna del av världen efter nästa 23 år i Sverige. Detta innebär dock inte att "hemlandet" eller "biologin" i form av etnisk tillhörighet ger mig en tryggare tillvaro än vad jag haft i Sverige utan det är bara ett sätt för mig att bejaka mig själv och vidga mina vyer.
Morgondagen har annat att erbjuda och det gäller att försöka att uppskatta att man ändå är priviligierad i den mån det går för att kunna ifrågasätta vedertagna "sanningar" om identitet och nationalitet. Alla kan överskrida sina begränsningar på olika sätt utifrån de känslor, tankar och frågor som genomsyrar tillvaron.
Eritreansk nationalism har dock inga likheter med extremhögerns eviga rasism och främlingsfientlighet i Europa. Det handlar inte om att det ena skulle vara bättre än det andra utan hela den frågan saknar historisk och kulturell relevans eftersom kontexterna ar väsenskilda.
Alla frågor kräver inte ett svar.
Den sistnämnda var naturligtvis varken avsedd att vara en direkt fråga eller jämförelse utan snarare ett uppslag till reflektion över vad som gör att människor uppfattar att nationalismen är den enda vägen till utveckling, med hänvisning till verkliga eller imaginära erfarenheter och orsaker.
@Kwame,
råkade på denna sida av en slump och finner det oerhört rogivande att fler och fler väljer att även ge Eritrea en chans. Många unga (och vuxna) drömmer om att flytta utomlands efter gymnasiet men sällan är det till länder såsom just Eritrea.
Jag talar av egen erfarenheter, har både i tankar och verklighet bott några år utanför trygga Sverige och Stockholm. I somras var jag dock tillbaka i hemlandet i drygt en månad och då slog det mig att jag inte nånsin tänkt på att bosätta mig där, om bara för ett halvår eller liknande.
I samma stund som jag kom tillbaka till Sverige hade jag redan beslutat mig - dags att flytta ner minst 6 månader och ge mitt bidrag till landet i form av mig själv och mina erfarenheter och kunskaper.
Keep up the good work.
Väl mött i Eritrea!
/Ruth
Hej Ruth!
Det är bra att du också tänker i dessa banor och vill komma hit och hjälpa till med återupbyggandet. Lycka till!
Skicka en kommentar