Polen imponerar

Nu har mitt äventyr i Polen kommit till ända efter en knapp  vecka. Jag har fått ett gott intryck av landet på alla sätt och vis. Nu sitter jag på en bänk precis utanför färjeterminalen i Swinoujscie. Klockan är 11:53 och färjan åker till Ystad vid 13:00.

Jag tog en taxi hit och det var en kvinna som körde den. Bara en sådan sak i det konservativa och katolska landet.

Jag frågar  henne hur det är att bo och leva i Swinoujscie. Hon svarar att staden är bra men människorna suger för de tänker enbart på pengar hela tiden. 

De flesta människor är nog inte jätte förtjusta i sina "landsmän" av flera skäl. Jag är ingen anhängare av den påträngande och trångsynta nationalismen och etnocentrismen heller.

Det stör mig in i helsike att jag har samma pass som Jimmie Åkesson och hans anhängare. Kanske dags att lämna tillbaka det till Ulf Kristersson snart. Det blir han och hans Migrationsminister glad av.

Taxichauffören kunde dock inte ta betalt med kort utan endast i  kontanter vilka jag inte hade några kvar av. 

Jag var därför tvungen att stanna på vägen för att göra ett uttag av den lokala valutan zloty (polska pln).

Det blev dock galet mycket.  Jag tog ut 2000 zloty motsvarande knappt 6000 kronor av misstag istället för 200 zloty som var planen. 

Jag har tydligen stora synbekymmer och progressiva glasögon verkar knappt hjälpa. 

Allt gått bra i övrigt.  Både Gdansk och Swinoujscie är imponerande städer framförallt om man gillar fina stränder och historia. Jag är mäktigt imponerad av stränderna både i Gdansk (Jelitkowo) och Swinoujscie. Rena och människovänliga.

Jag känner mig trygg överallt här i Polen  trots att det inte är många som ser ut som jag. En del polacker tror att jag är en amerikansk soldat men det är inget som stör mig. 

Det är alltid trevligt att vara på främmande platser där ingen känner en och man inte behöver avfärda eller bekräfta folks fördomar så länge de håller sig på avstånd. 

Folk är ganska reserverade och stör inte en i onödan. Det finns naturligtvis både språkliga och kulturella barriärer som är i vägen men min känsla är att detta land är nästa stora turistdestination som kommer att locka fler människor än vad fallet är just nu.

Det är faktiskt inte särskilt ofta som jag haft egen tid under det senaste decenniet eftersom jag är med min älskade son nästan alltid även när jag varit på resande fot. 

Han kände dock inte för att följa med den här gången.  Jag saknar dig, Ezou Ezra. 

Det har ändå varit ganska krävande resa med både båt och tåg i långa stunder. Jag läser, tittar på film och lyssnar på Spotify under resans gång. 

Rekommenderar Barack Obamas film om arbete och vad vi tillbringar dagarna med och det som betyder mest för oss. 

Den andra filmen är dokumentären om KUNGEN Pele'. Båda går på Netflix och har gett mig en berikande erfarenhet. 

Semestern varit fantastisk än så länge och det bästa med det hela är att 3 veckor är kvar av den. 

Det kommer att spenderas bl.a. i Danmark och en sommarstuga i Simrishamn med sonen. Jag har inget att klaga på just nu.

 Tacksamhet präglar mitt liv.

Jag är glad att jag haft förmånen att återkomma hit efter 34 år. Det kommer definitivt inte att dröja lika länge till nästa gång jag kommer hit.  Det blir ett besök bl.a. i Warszawa, Krakow och Auschwiz-Birkenau då.